onsdag 21 september 2016

Nyspunnet



Jag har fått tillbaka spinnlusten igen. Nu är det super dunder roligt igen och jag surfar nätet efter både ny slända och lockande fibrer. Men jag har så mycket vackra fibrer hemma som ligger och väntar på att bli spunna så jag tänker börja med att spinna upp dem. Av någon anledning tror jag att fibrer inte ligger lika säkert i garnskåpet som garn, det är nåt med fluffet som gör att jag tror att de formligen lockar till sig alla möjliga hemskheter.
Jag övar på att spinna tjockare och jämnt, nåt som jag tycker är svårare än att spinna tunt och jämnt och den här gången är jag riktigt nöjd med resultatet.
Fibrerna har jag köpt från Manduzana.se och det är BFL i fantastiska färgen Blueberry Pie,
Garnet blev ca 210 m/100g och jag har tvinnat det tvåtrådigt.
 

måndag 12 september 2016

Galdhöpiggen

 Så här blev den min egen Galdhöpiggen! (Mönstret finns att köpa här på ravelry.)
Jag har anpassat mönstret efter mina behov och min kropp ungefär så här;
Jag har lagt upp för storlek xxl men eftersom jag ville ha en kofta la jag till 6 maskor mitt fram för klippmaskor. Dessutom la jag till fyra maskor till för att få lite mer vidd och för att få resåren att stämma så som jag ville. Jag följde mönstrets instruktioner för de förkortade varven men dessutom har jag långsamt minskat så att koftan får en a-linjeform, oket har jag stickat efter storlek xl, lika så ärmarna.
När jag valde färger till min kofta utgick jag från de jag hade hemma (plus att jag fick rester i present av Amanda!) och jag köpte bara till ett par nystan ljusgrått till bottenfärgen. Därför fick jag trixa lite med mönstret för att garnet skulle räcka. Istället för originalets tre färger har jag använt fem färger och jag har lagt till ett flerfärgsmönster högst upp på kroppen före oket.

Jag stickade min kofta ca 10 cm längre än mönstret för jag ville ha en längre, slappare kofta som är mer som en jacka. Ärmarnas längd anpassade jag efter mina egna mått, dvs en bra bit kortare än i mönstret.
Jag la också till en ficka för att det kan vara praktiskt när jag ska använda koftan som ytterplagg, jag fodrade fickan med ett bomullstyg så att inte nycklar och annat letar sig ut genom fickans maskor.
Avslutningsvis stickade jag knäppkanterna innan jag klippte upp mitt fram. Jag hade gigantiska jättefina träknappar hemma som passade jättebra.

Garn; Jag har som sagt stickat i fem olika nyanser av Léttlopi, 7 nystan 0056 (ljusgrå) som bottenfärg, 1 nystan 0054 (ljus askgrå), 2 nystan 0058 (mörkgrå) till muddar och knäppkanter, 2 nystan 9426 (gyllengröngul) och 1 nystan 9264 (senapsgul). I vanliga fall väljer jag ofta garn med hög kontrast när jag ska sticka flerfärgsstickning men den här gången vågade jag välja mer subtila färger som nästan flyter in i varann och jag är så glad över det. Inspirationen kommer så klart från naturen, från stenar och lavar och grånat trä. Resultatet blev lågmält och mysigt och precis rätt.

Stickor; 3,5 mm till resårer och kanter, 4 mm till all enfärgad slätstickning och 4,5 mm till all flerfärgsstickning.

Hoppas att ni ska ha någon nytta av mina anteckningar och att ni blir sugna på att sticka en egen Galdhöpiggen!  








tisdag 6 september 2016

Håll käften, jag räknar! av Julia Skott

Håll käften, jag räknar är något helt unikt, en svensk stickbok som inte innehåller några mönster eller historien om stickning (nå ja lite stickhistoria får allt plats) utan en bok om att sticka och att vara en stickare. Mig veterligen har det inte getts ut någon liknande bok förut i Sverige och med tanke på bokens fina mottagande och försäljning har den varit efterlängtad.

Boken är en slags humoristisk betraktelse om livet som stickare. Eller "en ärlig, sur och rolig samling stickbekännelser" som det står på baksidan.
Trogna lyssnare av Rätt Avigt känner igen mycket av både ämnena och tonen i boken.
Allt från arga skåpet, garnbombning och syjuntan som feministisk rörelse är ämnen som känns igen från podden. Andra kapitel handlar om Stickarens sju dödssynder, varför du ALDRIG ska be okända människor på nätet om att sticka någonting åt dig (bara gör det inte!) och det här med hur stor en stash egentligen kan vara.

Jag tycker att boken är som bäst när Julia är allvarlig och fördjupar sig i stickningen och de mekanismer som styr oss stickare. Det hade varit intressant med ännu mer feministisk analys och lite mer utrymme för allvaret.
Men det säger nog mer om mig som person och stickare än om boken. Jag har ingen humor när det kommer till stickning, det är känt sen länge.
Jag älskar att det finns utrymme för den här boken och att den ges ut på Galago med vansinnigt snygg form och sjukt fina illustrationer. Stick-Sverige växer och det är helt fantastiskt.

Håll käften, jag räknar finns att köpa där böcker säljs.



måndag 5 september 2016

Rapport från sockfabriken

 Det har blivit en del sockor under sommaren och än är inte jag inte mätt på att sticka strumpor så fler par lär det blir under hösten.

Det här första paret är en prototyp som kanske kan bli ett mönster så småningom.
Jag är väldigt förtjust i det här klassiska unisex-utseendet på strumpor och har stickat ganska många liknande till Per genom åren. Han gillar välsittande strumpor med ganska höga skaft, de här fick ett strukturmönster och en resårstickad hälkil som tillsammans gör att strumpan sitter bra på foten. Snyggt är det också.

Sockorna är stickade med Manduzana sock i färgen "Metal" och tårna är stickade i Easyknits Deeply Wicked på stickor 2,25 mm så klart.



 Till mig själv har jag stickat ett par restgarnssockor, bara helt vanliga från tån upp med istickshäl. Jag har utgått från det fantastiskt fina blåmesgarnet från Moods of Colors och sen matchat det med gult från Limmo design och ljusgrått från Manduzana och hälarna stickade jag med Regia tweed.



onsdag 31 augusti 2016

Longing for Gotland

 Mönster; Longing for Gotland av Pia Kammeborn (ravelrylänk).
Vissa mönster väcker en så stark sticklust att de genast hamnar längst fram i kön och de måste stickas omedelbart. Longing for Gotland, eller Längtan till Gotland är just ett sånt mönster. Från det att jag först såg dem tog det mindre än en timme innan de fanns på mina stickor. Älskar den här kombinationen av klassiska gotländska rosor och blandrankor (förresten får de mig att tänka lika mycket på frodiga ryska textilier som på Gotland) och stilrena ränder.
Mönstret är Pias första publicerade och det är verkligen bra jobbat, det enda problematiska är storlekarna, eftersom det är lika många maskor för flerfärgsstickningen i både den mindre och den större storleken gör det egentligen ingen skillnad.
Det här paret har jag stickat rakt av efter den minsta storleken och de blev alldeles för smala för mig i benet men ändå lite pösiga i foten.
På nästa par (som banne mig ska bli till mig själv) ska jag lägga till en hel rapport av mönstret på benet och sen minska mig ner till 60 maskor till foten, då kommer de att sitta som gjutna.

Garn; Jag hade helt perfekta garner hemma. I original har strumpan bara tre färger men jag tyckte att fyra passade bra till den här allmogeinspirerade varianten.
Den vackra brända orangea är Manduzana sock i färgen 'Weasley', den gröna är också Manduzana sock i färgen 'Salazar'. Den gula är Malabrigo sock i färgen 'Ochre' och den röda jag stickade rosorna med är Malabrigo sock i färgen ' Tizano red'. Otroligt lyxiga handfärgade strumpor med andra ord.
Egentligen är det bara skvättar som går åt av alla färger utom den orangea så det är ett perfekt restgarnsprojekt. Men Moods of Colors säljer också otroligt tjusiga kit om man vill lyxa till det...

Stickor; 2,25 mm strumpstickor



tisdag 30 augusti 2016

GaldhöpiggensweaterKAL del 4; blockning

Så här tvättar och "blockar" jag alla större plagg nu för tiden, smidigt och skonsamt för plagget. Det underlättar ju så klart att jag har en gigantisk diskho men ett badkar eller en stor balja funkar lika bra.

 Jag börjar med att fästa alla trådar och sy i knapparna om plagget är en kofta eftersom jag vill tvätta det med knapparna knäppta för att undvika att knäppkanterna hänger ut sig.
Jag fyller upp min stora diskho med vatten som är lite kallare än ljummet och så löser jag ut en liten mängd ulltvättmedel i vattnet. Sen får plagget bada. Jag kramar plagget försiktigt och rör runt lite i badet. Sen tappar jag ur vattnet och fyller på med rent vatten i samma temperatur som det förra.
 När plagget är sköljt drar jag ur proppen och så kramar jag försiktigt ihop plagget till en boll. Det är viktigt att inga ärmar eller andra delar tänjs ut. Jag försöker krama ut så mycket vatten som möjligt utan att vrida plagget.
 Efter det lägger jag ut en stor, tjock handduk på golvet och lägger försiktigt ut plagget i sin rätta form utan att någon del tänjs ut.
 Jag rullar ihop handduken med plagget inuti som en rulltårta och så trampar jag på hela rullen en stund.

Sista lägger jag ut det nu ganska torra plagget på ett plant underlag där det får torka tills det är helt torrt. Om inte plagget har några delar som måste blockas ut, tex spetsdetaljer eller envisa knappkanter så lägger jag bara ut det utan att nåla. Jag stryker bara ut det lätt med handen så att det blir slätt. Om det är extra viktigt eller om jag blir tveksam till storleken mäter jag så att mönstrets angivna mått stämmer. Sen är det bara att vänta! Lycka till med blockningen av din Galdhöpiggen!

lördag 27 augusti 2016

#tantulltussockor

 Det blir en spännande bokhöst för oss sticknördar med flera intressanta boksläpp de kommande månaderna. Först ut är #tantulltussockor av allas vår Tant Ulltuss eller Anna Bergman som hon heter egentligen.
Boken innehåller allt som allt 27 mönster på flerfärgsmönstrade sockor. De som följer Anna på instagram känner igen hennes färgglada sockor med formsäkra mönster. Det är prickar och trianglar och ränder och rutor men också blommor, äpplen och citroner.
Allt med Annas särskilda öga för hur färger och former ska kombineras. Alla garner är färgade av Tant Kofta och vad jag förstår säljer hon uppfärgade garnkit till alla mönster i boken, ett mycket ambitiöst projekt!

Boken delas in i två tydliga halvor, den första innehåller alla mönster med vackra tydliga bilder, de flesta tagna av Pia Kammeborn, och den andra består av en väldigt ambitiöst teknikdel.
I den senare delen finns beskrivningar till de hälar som mönstren använder, Annas allmänna tips som hjälper dig att lyckas med din sockstickning och fotobeskrivningar på flera moment som läsaren behöver behärska för att kunna följa bokens mönster.

Det är en snygg bok med tydlig stilren formgivning och som sagt väldigt vackra och inspirerande bilder men det är ändå mönstren som spelar huvudrollen. Jag har bara hunnit börja på en socka men när jag läst igenom mönstren känns de tydliga och lätta att följa. Min enda invändning är att det känns lite rörigt att bläddra sig bak i  boken för att hitta hälbeskrivningarna men jag förstår att detta gjorts av utrymmesskäl.
En annan invändning, som kanske egentligen är mer en önskan, är att jag ville gärna sett mer av Anna i boken. Nu har Pia Kammeborn skrivit förordet och det finns ett uppslag där Tant Kofta, Lotta Blom, berättar om garnet och färgprocessen men jag skulle gärna vilja läsa mer om Anna. Det hade varit jättespännande att läsa om hennes tankar kring färg och form. Vi som följer henne på instagram vet att där vi vanliga dödliga ser en trisslott eller en tablettask ser Tant Ulltuss en socka, den processen hade jag gärna velat få en liten inblick i.

Vem skulle jag rekommendera boken till? Alla som älskar flerfärgsstickning, har stickat en socka eller två någon gång och har ett övergripande hum om en sockas konstruktion. Det här är ingen ren nybörjarbok, även fast det finns grundläggande instruktioner, men en fantastisk färgklick och motivation till alla som vill komma igång med sin flerfärgsstickning. De som förväntar sig en djuplodande inblick i sockans anatomi med olika hälar och uppläggningar och konstruktioner gör bättre i att köpa en annan bok. Det här är #tantulltussockor helt enkelt, vackra, färgsprakande och glada!

Om du råkar vara i Göteborg säljs boken där på symässan just nu men det ska dyka upp en webbutik inom en snar framtid.


Boken innehåller många mönster som jag bara måste sticka, här syns tre av mina favoriter, Tant Snö, Barbro och Fru Sergel.